När vi köpte vårt hus för snart 8 år sedan, hade vi små barn. T var 2,5 år och B 5 år. Eftersom köket var någorlunda ok byggde vi om det lite. Satte igen en dörr, bytte kakel och flyttade om lite skåp. På det hela en budgetrenovering som hette duga. "Det får gå så länge.. Barnen är små och ska få vara barn..." Nu har det gått 8 år. Många år för mycket, enligt mig.
Nu har jag, till slut, fått med mig maken på att göra om köket. Han är ju minst sagt trött på renovering efter att ha gått igeno hela huset och vet hur mycket slit det är när man gör om köket (han jobbar i byggbranchen). Men nu har vi alltså bestämt oss. Det är dags, det gamla ska ut. Och vi ska nog inte ge oss på att göra det själva, det går inte när man jobbar mycket annars.
Det är dyrt att byta kök, därför måste det bli rätt! Jag vet nog i och för sig vad jag vill ha, på ett ungefär. Men detaljerna är ju så oändligt många. Och vi är två som ska bestämma. Och det finns mycket att välja på. Mycket. Oändligt mycket.
Skönast vore att bestämma hur allt ska vara, leja bort det till en firma, boka en resa och bara dra medan någon annan bygger klart vårt nya kök. Men då blir ju köket ännu dyrare...
Jag vet. Det är dagens i-landsproblem, men ändå...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Lämna gärna en kommentar här så blir jag glad! ♥